För några år sen, eller snarare många år sen, åkte Kaj Pollak ut på turne med en föreläsning som blev väldigt populär. Han åker fortfarande runt och pratar, inte lika ofta tror jag men med samma budskap. De som vi idag skulle kalla gammal skåpmat. För det är så att vi kan inte traggla samma sak om och om igen, vi måste förnya oss eller åtminstone presentera det på ett nytt sätt.

Det folk framför allt lärde sig då var frasen jag hör vad du säger. En bra fras som bekräftar den som talar och utan onödiga långa utlägg eller förklaringar. Men, det han missade och det folk inte tog till sig var att denna fras inte ska användas av den som inte menar vad den säger – alltså att den faktiskt hör vad personen har sagt och tar det till sig. Istället har det blivit en fras som används i alla möjliga situationer och då gärna vid tillfällen då den får betydelsen – jag hör vad du säger men jag skiter fullständigt i det! Där frasen blir både respektlös och provocerar och följden blir inte alls någon vettig diskussion. Möjligtvis hade det varit bättre att byta ut orden mot – jag respekterar det du säger – för det är nog svårare att använda en sådan fras utan att stå för den.

En annan missbrukad fras som nog fler än jag stött på är – Du har inte riktigt rätt profil. Något man kan få höra när man söker ett jobb. Om jag har suttit i flera dagar och ägnat flera timmar åt att skriva en ansökan till ett jobb som jag verkligen vill ha och där jag tycker allt, verkligen allt, i deras beskrivning stämmer väl in på mig, i ett sådant läge är en denna fras faktiskt lika respektlös och tillintetgörande som den första. Det är efter en sådan fras som personen som tagit emot den blir fullkomligt nollställd och undrar hur den kunde ha så fel? Vem är det som missförstått? Den som skrev ansökan eller den som skrev annonsen och genomförde intervjun? Och allvarligt talat, är inte den som ansträngt sig så mycket värd att få en bättre förklaring. En förklaring man oftast inte får då jag tror att den som använt frasen själv inte riktigt vet.

När jag en gång i tiden på 80-talet gick barnskötarutbildningen i Stockholm fick jag lära mig något som jag tagit med mig resten av mitt liv. Ja jag fick lära mig mycket som jag tagit med mig men speciellt den här – att aldrig använda mig av frasen Vad duktig du är. För vad betyder duktig? Om det lilla barnen ena dagen tar på sig sina stövlar och jag säger att den är duktig men den nästa dag inte lyckas snöra på sig gympaskorna, är hen inte duktig längre då? Beröm i stället handlingen! Vad bra att du kan ta på dig stövlarna själv för faktum är att även om det lilla barnet inte kan knyta sina gympaskor så kan jag ändå berömma hen för att ha tagit på sig skorna, knyta dem kan jag hjälpa till med.

Vad jag försöker säga är att vi kan inte alla vara bra på allt men det finns så mycket vi är bra på och det ska vi lyfta fram hos varandra. Tänk efter innan du säger något, använd inte utslitna och klichéartade uttryck som inte ger någon mening, respektera och ge den du pratar med ett meningsfullt svar. Det kostar oftast inte så mycket, ger både dig och mottagaren desto mer och du kommer att tjäna på det i längden.