I torsdags började jag min resa ner mot Växjö för den sista träffen på Linneuniversitetet. Den här gången tog jag bilen för att sedan kunna ta mig vidare mot Oskarshamn. Jag har inga större problem att hitta neråt landet men var väl ändå lite fundersam på vilken av vägarna efter Linköping som jag skulle välja. I min iphone finns det en google maps-app som jag inte ägnat så mycket tid åt men vid ett stopp på vägen tog jag ändå fram den just för att kolla in det där med vägarna och få hjälp att fatta beslut.

Hur det gick till vet jag inte riktigt men framför mig visar sig en gps – med position på vägen OCH den talar.  Ärligt talat så visste jag faktiskt inte alls att jag hade den här funktionen. Att sambon hade i sin mobil har jag sett men inte haft en tanke på att det kunde vara samma app i min telefon. Där ser man. Med tanke på att jag är lite osäker på var jag ska svänga efter Jönköping och för att inte tala om, när man kommer till Växjö (denna stad som jag sällan lyckas ta mig ut ur under en timme!) så bestämmer jag mig för att använda den.

Så med ena hörsnäckan i örat för att höra GPS:ens ljuva stämma (undrar om man kan ändra röst?) och ett öra ledigt för att höra trafik och radio kör jag igenom Jönköping och följer anvisningarna.

GPS: om fyrahundra meter ….
Jag: ….???… (Vadå? Har jag missat något ord?)

Jag stänger av radion för att inte missa nästa instruktion … som bör komma om …?… fyra hundra meter. Framför mig ser jag en rondell. Aha! I rondellen är det ordentligt skyltat mot Växjö så jag tar mig in i rondellen och är just på väg ut när …

GPS: Kör ut ur rondellen
Jag: Men hallå! det är ju det jag gör
GPS: Kör rakt fram
Jag: Jamen jag har ju inte så mycket val (märk väl att jag nu börjat konversera med den här GPS-damen)

Följer vägen som är relativt rak genom ett litet samhälle.

GPS: Om sexhundra meter …
Jag: Kan du någon gång avsluta en mening???

Jag börjar nu ana ett mönster. Den här damen har alltså inte ordet ronell i sitt ordförråd vilket gör att hon inte avslutar sina meningar. Inte nog med det. Det är först när jag är på väg ”ut ur” rondellen som hon säger att jag ska köra ut. Liiiite sent. Undrar vad hon skulle säga om jag tar ett extra varv.

Radion är på när jag närmar mig Växjö. GPS:en är inställd på Universitetet.Inte för att jag ska dit just idag utan för att jag inte kom ihåg adressen till mina vänner och för att jag hittar från Universitetet. Men strax innan infarten ringer min väninna och vi bestämmer oss för att jag ska komma förbi hennes jobb, som ligger på vägen men med en sväng vänster istället för höger. Jag säger inget till GPS:en om att jag ändrat färdmål utan flinar lite elakt när hon försöker få mig att vända om. Som hämnd ser hon till att dra väldigt mycket batteri från min telefon. Det upptäcker jag sen, när jag stannat.

Inte förrän jag ska åka vidare mot Oskarshamn anlitar jag GPS:en igen. Framför allt för att bespara mig tid. Växjö är staden som välkomnar dig men som gör allt för att du inte ska kunna ta dig därifrån. Lite som Hotel California – you can check out any time you like but you can never leave. 

Jag gör en rövare, jag bestämmer mig för att åka förbi Biltema fastän jag vet att det inte är riktigt den vägen jag sen ska ta ut. Det går bra, jag hittar, handlar och sätter mig i bilen för att nu lyssna på damen i GPS:en och följa hennes instruktioner ut ur denna stad.

GPS: Kör mot nordost.
Jag: Va!?! Skulle jag haft kompass med mig också? Jag som inte ens vet var norr ligger i min egen trädgård.

Så jag chansar och kör åt ett håll och tänker att hon lär väl tala om för mig om det är fel. På ett eller annat sätt.