Varje sommar har jag spenderat i Småland under min uppväxt och jag älskar skogarna och insjöarna där. I sju år bodde jag i Dalarna och bergen kunde göra mig gråtfärdig för att de var så vackra. Det är nog därför jag blivit så kär i Hälsingland för där finns både bergen, skogen och vattnet. Det och människor som verkligen får mig att känna mig välkommen fastän jag inte hör dit från början. Jag har inte haft min stuga mer än två och ett halvt år där uppe, ändå så finns det en längtan dit som jag inte alltid kan förstå.
Mitt mål var en liten stuga och en stuga med betoning på liten blev det. Ibland tänker jag att det är lite som en husvagn fast mer fyrkantig och mindre modern. Den stugan vi sover i alltså. För är det små får man ta två … eller hoppsan, det blev visst fyra … små eller jag i olika små storlekar.
Att det blev en stuga i Hälsingland är min dotters förtjänst. Den där dagen en sommaren då jag hälsade på henne i Järvsö räckte för att jag skulle vara såld. Det finns så mycket att se och upptäcka, så mycket att göra eller ställen att bara vara på.
En av de saker jag upplever där uppe och som jag beundrar är drivkraften hos människorna. En positiv anda och driftighet. Unga människor som många gånger återvänt efter några år i Stockholm där de skaffar sig kunskap och erfarenhet.
Min stuga ligger inte så långt från Orbaden och Vallsta där först macken lades ner och i slutet av sommaren var det ICAs tur. Men innan ICA stängde hade macken redan fått nytt liv och jag tror en av de bästa investeringar de har gjort är den där mjukglassmaskinen som kom i somras. Så gott! Nu i dagarna kom nyheten om att affären kommer att öppna till sommaren. Och av vem? Jo de två som driver hotellet Vilan i Orbaden och macken i Vallsta. Jag kan inte annat är beundra. Det är människor som är driftiga och det finns människor som ställer sig bakom och stöttar.
Fantastiska Hälsingland! Om du missade länken här uppe till tidningsartikeln kan du klicka här
Lämna ett svar