Jag hörde någon prata om romantik och kan inte låta bli att fundera på vad det egentligen betyder och innebär.

Om jag fick frågan

Om någon frågade mig om jag var romantisk så vet jag inte om jag kan svara på det. För det som jag ser som romantiskt kan någon annan ha helt andra preferenser till. Visst ställer jag gärna fram ljus på bordet och jag älskar att duka med den där ärvda gamla vita linneduken, men gör det mig romantisk? Och att göra små tjänster, omtänksamhet och den där extra lilla uppmärksamheten skulle jag väl också se som romantiskt. Någon tycker säkert att blommor och presenter är en romantisk gest men jag som inte är materialist kan nästan tycka att sådant är jobbigt att ta emot.

Lättare att se andra

Ärligt talat så har jag nog lättare att säga om någon annan är romantisk och då är det nog framför allt män jag ser framför mig. Vilket får mig att fundera på om män och kvinnor är romantiska på olika sätt. Alltså om män har helt andra värderingar rörande hur en kvinna bör vara för att vara romantisk och då inser jag än en gång att den där frågan kan jag inte svara på. Den frågan måste någon annan svara på.

För hur jag beter mig mot andra, är för mig mitt naturliga tillstånd och jag har väldigt svårt att sätta en titel på om det är romantik eller om det bara är ett för mig självklart sätt att vara.

Middag i solnedgången

Det är klart att jag skulle tycka en middag på stranden, ängen, skogsdungen, med rutig duk och vevgrammofon är väldigt mysigt och något som många ser som romantiskt men är det inte lite fantasilöst? Det är ju bara en del i något mycket större och känns mer som en klyscha.

Romantik för mig är definitivt inte en man som ständigt håller i mig, tar på mig, följer efter mig utan att jag får en chans att hämta andan. Som jag ser det handlar det mer om att vara besatt och har ingenting med romantik att göra utan snarare ägande och kontroll.

Våra behov är olika

När jag tänker efter så är det nog mer romantiskt att fråga vad den andre uppskattar än att göra det man själv tror är rätt eftersom det alltid utgår från dina egna behov då du inte vet någon annat än vad just du önskar.

Håller du med mig och är du romantisk?

Petra Axlunds krönika är inte ny men den säger en del av det som jag vill säga