Med radion på i bakgrunden

Igår hörde jag en reporter intervjua en man som hade registrerat sig på en dejtingsida och som hade svårt att avsluta sitt konto. Och jag undrar hur länge ska det få fortsätta? Hur länge ska vi tillåta att andra tjänar pengar på längtan efter att få känna sig älskad och önskad.

Googlar och får intressanta träffar

När jag googlar för att hitta reportaget får jag istället ett antal träffar på artiklar om hur du startar din egen dejtingsida, vilka sidor som är bäst och inte minst om hur mindre seriösa sidor anställer folk för att ta kontakt med nya medlemmar och utge sig för att vara något de inte är.

Dejtingsidorna låter dig registrera dig gratis, skapa din profil och börja titta runt för att se vad som finns där men det är också allt. Det går inte att ta kontakt med andra och om någon skickar ett meddelande syns det bara att ”någon” gjort det men det går inte att läsa. Allt för att spela på människors nyfikenhet och lust att betala en liten summa för att få stilla den. När väl den där första välkomstmånaden är över och prenumerationen ska avslutas har de dolt uppgifterna för hur man går tillväga så bra att det är nästan stört omöjligt att hitta. Det tragiska är att många känner till det här och ändå så lockas de dit.

Vad säger en bild?

För några år sedan var jag på en föreläsning där föreläsaren nämnde att han träffat sin fantastiska fru på en dejtingsida. Han menade att det var i princip det enda sättet att träffa någon idag. Men är det verkligen så? Har vi slutat att intressera oss för varandra ute i verkliga livet där första intrycket är något helt annat än den vi får med en bild.

Visst kan jag hålla med den där vännen som säger att möjligheterna att träffa någon som du annars kanske aldrig skulle träffa eller intressera dig för blir så mycket större på en dejtingsida. Samtidigt så kan jag inte komma ifrån att det jag ser hos en annan person, och det som gör att jag blir attraherad, handlar om så mycket mer än vad en bild kan visa.

Vad jag ser

När jag går ner på stan så möts jag av människor på väg någonstans. Så många som passerar mig, en del blickar som jag möter, andra som jag ser förbi och det slår mig att jag sällan ser något eller någon som attraherar mig. Nu pratar jag inte om kärlek i första hand utan något som fångar mitt intresse. För jag anser att även de vänner vi har finns där för att vi känner någon form av attraktion till den personen. Det är något som fångar vårt intresse och gör att vi vill lära känna, lyssna, vara nära och trivs i sällskapet.

Förra helgen träffade jag människor jag aldrig träffat tidigare. Förutom värdinnan så kände jag inte de andra som kom på middag. Ingen av dem attraherade mig vid första ögonkastet men något hände under kvällen och när vi väl skildes åt älskade jag dem alla, var och en på sitt sätt. Då hade jag fått en glimt av deras personligheter, deras röster, skratt, sätt att prata och uttrycka sig, gester. Människor jag annars skulle passera på gatan och säkert inte klickat ”gilla” om jag sett dem på en dejtingsida.

En bild som gör dig offentlig

Så vad händer när vi lägger upp en bild på oss själva på en dejtingsida? Vad händer i oss själva och vår integritet när vi plötsligt blir offentliga. Varje gång någon klickar gilla på vår bild eller ett meddelande dyker upp om att någon sett profilen, gått in och läst den text som berättar om personen, vad händer i oss då? Hur känns det att ta på sig skorna och gå ner på stan bland en massa människor som nu kanske känner igen dig från ett helt annat sammanhang…

När allt bli tvärtom

Om bilden är det första vi attraheras av och vi sedan börjar chatta och lära känna personen innan vi ses i verkliga livet blir allt tvärtom mot vad vi är vana vid. För många kanske det är bra, rätt, och jag säger inget om det. Vi är alla olika. Men för mig blir det helt fel.

Det går inte att undvika att göra sig en bild av hur den andra personen är, hur mycket vi än försöker att undvika det och istället har ett öppet sinne. Vi gör det omedvetet och vi tillför den andra personen egenskaper och sätt som vi önskar att de har. Sen när vi träffas och det inte stämmer överens med önskelistan så krävs det en hel del engagemang för att arbeta bort och se personen på nytt. Om det är önskemålet förstås. Många väljer nog att gå vidare till nästa dejt, och nästa och nästa ….