Gårdagens takdropp och regnande har ersatts av tystnad. Det enda som hörs är elementens knäppande och vattnet som värms på spisen. Jag har hängt ut mat till fåglarna men den var nästan orörd när jag kom. Igår flyttade jag den till klädstrecket för att se om det passar bättre. De är kräsna de där skogsfåglarna, vill inte gärna komma fram på öppna ytor men jag tror att jag kan ha hittat rätt nu.

Och nu, precis just nu, smög sig solen fram i molntäcket och hur tyst den än är så är det som om den skriker till min kropp att skynda mig ut medan den fortfarande är kvar.

Så på med kläder, icebugs och släng ut katten för här ska insupas ljuvlig energi. Kaffet får vänta i termosen tills jag är tillbaka.